Vårbudgeten tinar upp Sverige

Ledare 150417
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Vårbudgeten tinar upp Sverige

Nu är regeringens ekonomiska vårproposition överlämnad till riksdagen. Ett mål visar vad som är prioriterat. De ekonomisk-politiska målen styr landet. I maj tas beslutet om budgeten och Sverige väntar med andakt. Antas propositionen så kommer Sverige bli ett bättre land att leva i för alla oavsett inkomst.

 

Enligt den rödgröna regeringen handlar det om ”budgetsatsningar för en modern välfärdsstat”. Regeringen investerar i kvinnors hälsa och föreslår 200 miljoner kronor till förlossningsvården under 2015. Ytterligare förslag till investeringar som kommer att gynna kvinnors hälsa är höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar, utökad bemanning inom äldreomsorgen och investeringar i förlossningsvården.

 

Förslagen ska bidra till ”ett mer jämställt samhälle, en modern välfärd och till regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna på en generation”. Förslagen sänder tydliga budskap om att ojämlikheterna i hälsa ska minska, något som är bra och helt i linje med regeringens nya mer feministiska ambitioner.

 

Den utökade bemanningen inom äldreomsorgen kommer leda till bättre arbetsförhållanden för de anställda, fler jobb och ökad kvalitet på omsorgen för våra äldre. För att sluta hälsoklyftorna inom en generation krävs handling nu.

 

Dock finns det andra viktiga områden att investera i för att uppnå jämlikhet i hälsa. Sir Michael Marmot, brittisk professor i epidemiologi och folkhälsa, är en av författarna till rapporten ”Closing the gap in a generation”. Han menar att hälsoklyftorna beror på en ojämlik fördelning av saker som makt, inkomster, varor och tjänster vilka alla påverkar de omedelbara förhållandena i människors liv.

 

I ljuset av satsningarna i propositionen på just kvinnors hälsa saknas åtgärder mot den ojämlika fördelningen av makt mellan kvinnor och män. Visst, det finns förslag på en viss ökning av bidragen till landets ideella kvinnojourer till 25 miljoner kronor år 2015 men utmaningar som kvinnors omotiverat lägre löner och kvinnors underrepresentation i maktpositioner i samhället kvarstår. Begreppet ”glastaket” används för att synliggöra denna problematik.

 

Trots att kvinnor i decennier har deltagit i arbetsmarknaden och trots att kvinnor i högre grad än män är välutbildade så är kvinnor underrepresenterade i toppen. De så kallade glastaket måste brytas. Vad som behövs är en feministisk regering som inte enbart har finansiell tillväxt i fokus utan även tillväxt ur ett hållbart perspektiv där människor och hälsa värderas som en resurs för samhället.

 

Går budgeten igenom är det ett första steg för att tina upp den kalla blåa politikens grepp om Sverige.

 

Lotta Lundberg

guslottalu@student.gu.se