Låt fler i Sverige få utvecklas i skolan

Ledare 160821
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Låt fler i Sverige få  utvecklas i skolan

Det är skolstart i dagarna, men många fler borde sätta sig på skolbänken. I Sverige finns breda behov av utbildning och av många olika skäl.

 

Nu i sommar har regeringen presenterat åtgärder för att stärka yrkesutbildningarna och ge fler möjlighet att gå på komvux. Fler ska få hjälp av studie- och yrkesvägledare. Valideringen stärks och svenska för invandrare, sfi, blir en del av komvux.

 

Detta är goda förslag som visar att samarbetsregeringen har betydligt bättre förståelse för vad som behövs än den borgerliga regeringen som började med att skära hårt i komvux, till exempel.

 

Det finns stort behov av utbildad personal inom välfärden och näringslivet. Det saknas redan i dag bland annat socialsekreterare och lärare. Det krävs att personer utbildas som kan avlasta professionssyrkena. Det råder brist inom teknik-, hantverks- och industriyrkena och brist på digitaliseringskompetens.

 

Ändå har det etablerats en uppfattning att utbildning inte är samhällets stora uppgift just nu. ”Det behövs fler enkla jobb” sägs det i samma stund som ”alla kan inte bli akademiker”. Argumenten är förledande enkla och döljer det faktum att samhället snarare behöver fler människor som vill utbilda sig än fler som jobbar för lägre löner.


På längre sikt finns det samhällsutmaningar som bara kan lösas med utbildning för fler. Sveriges vuxna befolkning har hittills haft ett starkt kunskapsläge vilket har varit bra för näringslivet och för människors möjlighet att utvecklas.

 

När OECD undersökte vuxnas kompetensnivå 2012 (PIAAC-studien) kom Sverige mycket väl ut. Men den visade också att en mindre grupp människor har betydligt lägre kunskaper än genomsnittet.
Effekten av att fokus ligger på fler enkla jobb i stället för att ge kortutbildade bättre förutsättningar är att klassamhället och dess effekter förstärks med ohälsa och svåra livsvillkor som följd. Inte för att det är fel på jobben, utan för att det antas att människor med enkla jobb inte behöver utbildning eller kompetensutveckling, ofta inte ens språkkunskaper.

 

Nu behövs en debatt som ger människor mod att utbilda sig oavsett om det är till akademiska yrken, hantverksyrken, till jobb i välfärden, eller för att klara morgondagens digitala krav. Det behövs en debatt om hur PISA-rasets generation ska bli en vuxengeneration som fortfarande är ledande inom OECD, hur kunskapsbehovet i näringslivet ska täckas, hur flyktingar med akademisk utbildning snabbt ska få tillgång till validering och komplettering för att bidra i sina yrken.

 

Så länge retoriken om enkla jobb får styra slipper högern att konfronteras med sitt åttaåriga misslyckande.
När skolorna startar nästa år måste ännu fler människor som önskar kunskap få plats i skolbänkarna. Det är den verkliga utmaningen.

 

Cecilia Dalman Eek

Ledarskribenten är kommun- och regionpolitiker (S), Göteborg

 

Bild: Johan Flanke/AiBild

Ny Tid är arbetarrörelsens nyhetstidning i Göteborgsområdet som kommer ut varje fredag. Bli prenumerant genom att klicka på länken nedan. En halvårsprenumeration, 24 nummer, kostar 205 kronor.

SenasteNummer