Jämlik hälsa för full sysselsättning

Ledare 150130
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Jämlik hälsa för  full sysselsättning

I veckan presenterade kommunalrådet Marina Johansson (S) den banbrytande rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg”, som tagits fram av social resursförvaltning. Titeln låter kanske inte som en kioskvältare men det är oerhört spännande läsning.

 

I rapporten kartläggs och analyseras de socialt bestämda hälsoklyftorna i Göteborg. Dessutom beskrivs 130 konkreta och forskningsbaserade åtgärder för att komma till rätta med problemen. Med denna rapport har vi alltså fått ett kraftfullt reformprogram för jämlik hälsa.

Varför är det då viktigt med jämlik hälsa? Främst är det förstås en moralisk fråga. Om vi ställer oss bakom axiomet att varje människa har samma okränkbara människovärde, så förbinder vi oss också moraliskt att försöka ge varje människa samma chans till ett långt och friskt liv. Därför räknas rätten till bästa möjliga hälsa till de mänskliga rättigheterna.

 

Men jämlik hälsa är även en avgörande fråga för samhällets tillit, utveckling och välstånd. Det är numera välbelagt att samhällen med en högre grad av socioekonomisk jämlikhet också har en mer positiv socioekonomisk utveckling

 

Vi vinner alla på mer jämlikhet. Efter år av borgerlig hegemoni i samhällsdebatten är det befriande att se en bred vetenskaplig konsensus återigen lyfta fram klassisk socialdemokratisk politik som den mest rationella samhällsmodellen.

 

Socialdemokraterna har ju kämpat för jämlikhet under mer än 100 år. Det är samma kamp i dag som i går. En central del av socialdemokratins ideologi har alltid varit införandet av social demokrati, ett gemensamt välfärdssamhälle utan privilegierade och tillbakasatta, kelgrisar och styvbarn.

 

Vi har alltid talat om jämlikhet. Så vad är egentligen skillnaden, utöver att tidsandan skiftat? Om det finns någon skillnad så ligger den nog inte så mycket i vad vi talar om, utan i hur vi talar om det. I stället för att börja med att tala om ojämlikhetens orsaker, som skillnader i inkomst och utbildning, så börjar vi med att tala om ojämlikhetens konkreta konsekvenser, som förkortad livslängd och ökad ohälsa.

Det kortsluter samtidigt det borgerliga standardargument, att det viktigaste är att du arbetar, oavsett till vilket pris och under vilka förhållanden. För vem som helst förstår att man inte kan sätta jobb över hälsa.

 

Tvärtom inser alla att jobb förutsätter hälsa. Vägen till full sysselsättning är inte genom mer ojämlikhet
och ohälsa, utan genom ökad jämlikhet och bättre hälsa för alla. Det är det svårt att invända mot.

Johannes Hulter

johannes.hulter@gmail.com