Arbetslösheten biter sig fast

Ledare 141121
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Arbetslösheten biter sig fast

Antalet personer som någon gång under de senaste tio åren har varit arbetslösa eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd har ökat med 66 procent mellan 2007 och september 2014.

Det handlar om en ökning från 229 000 till 380 000 personer.
88 000 personer av dessa har under de senaste tio åren varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tre år eller mer.

 

Jämfört med 2007 är det en ökning med 130 procent eller 40 000 personer.
Detta visar organisationen Verdandi i en ny rapport, ”Strukturomvandling och social integrering”.

Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. I rapporten heter det att dessa människor har hamnat i ”obalansen”.

”En stor del av den arbetsmarknadspolitik som utvecklats under senare år har bestått i upphandling av coacher, som har tagit på sig ett stort antal arbetslösa som sysselsatts i aktiviteter utan meningsfullt innehåll.

 

Mycket lite handledning har förekommit och det har inte funnits förutsättningar att bedriva verksamheter som individerna kan växa i. Även utbildningsinsatser har saknats.”
 

Så sammanfattar rapportförfattaren Jan Edling och Verdandis ordförande Helena Frisk situationen i en debattartikel där rapportens resultat presenteras.
 

Rapporten talar om en arbetslöshet som håller på att bita sig fast.

 

Risken för att hamna i obalansen är dubbelt så hög för personer födda utomlands jämfört med svenskfödda personer. Låg utbildning är också en riskfaktor.
 

 

Men den största ökningen av personer i obalansen utgörs av personer med funktionsnedsättningar och allra snabbast är ökningen för personer med psykiska funktionshinder såsom inlärningsvårigheter.

Det är så här arbetsmarknaden har utvecklats på senare år.

 

Även om de allra flesta känner sig trygga på arbetsmarknaden påverkas vi alla av att riskerna ökar för att vi inte längre ska passa in i ett arbetsliv med allt högre krav och där det sociala skyddsnätet vid arbetslöshet har försämrats så att nu arbetslöshet för många blir det samma som fattigdom.
 

 

De är tydligt hur de senaste årens politik har förstärkt det svenska klassamhället.

Verdandis rapport visar på att behovet av en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är lika stor i dag som efter 1990-talskrisen, med det finns skillnader.

I dag har arbetslösheten blivit ett individuellt problem.

De arbetslösas dåliga ekonomiska villkor finansierar skattesänkningarna för de som har jobb. Arbetslösheten har fått en tydligare etnisk dimension.

Då som nu är lösningen att samhället samlar sig till investeringar som ger jobb och ett hållbart samhälle.

 

Vägen mellan två jobb ska aldrig bestå av fattigdom utan av ekonomisk trygghet och en hjälpande hand.

 

För dem som har slungats ut ur arbetsmarknaden måste det finnas vägar tillbaka.
Om den rödgröna samarbetsregeringens budget får riksdagens godkännande kan Sverige beträda en sådan väg igen.

 

Johan Flanke