Dagbarnsföretag på frammarsch

Nyhet 100524

|

 

– Dagbarnvårdare kan vara ett bra alternativ för dem som så önskar. I vårt budgetförslag för 2011 har vi målet att kunna erbjuda dagbarnvårdare i samtliga stadsdelar, men jag vill understryka vikten av att säkerställa och förstärka kvaliteten i barnomsorgen, oavsett vilken form man valt, säger Ann Lundgren (S), kommunalråd i Göteborg. 


 

För kommunalt anställda dagbarnvårdare ligger det pedagogiska ansvaret hos en rektor. Inom Ströms slotts AB ligger det pedagogiska ansvaret hos Magnus Olsson som tidigare varit chef inom olika skol- och förskoleverksamheter.
– Uppfyller man kraven som vi har och de som finns i skollagen kan man bli anställd hos oss, säger Magnus Olsson.
 

Möjligheten öppnades när skol­lagen ändrades 1 juli 2009. Det innebär att företag kan bli godkända av en kommun som pedagogiska huvudmän för dagbarnvårdare. 
– Ändringen av skollagen innebär att kommunen har svårare att ställa krav på behörig pedagogisk utbildning hos personalen vid privata företag som arbetar med detta, säger Ann Lundgren.
 

I dag har Magnus Olsson och frun Maria Olsson via olika bolag verksamhet i åtta kommuner och fler är på gång förutom Göteborg. Grunden för företaget togs i hemkommunen Uddevalla, när den nytillträdda borgerliga majoriteten efter valet 2006 införde regler som liknade det nuvarande systemet med pedagogisk omsorg i syfte att skapa en kommunal variant på vårdnadsbidrag.

I dag finns 31 anställda och 114 barn inom verksamheten i Uddevalla. Andra kommuner där de har verksamhet är Stenungsund, Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet. Rekrytering av anställda pågår i Kungälv och Tjörn
– Vi har ambitioner att finnas i hela Sverige. Vi måste bromsa utvecklingen och bygga upp en större administration nu, säger Magnus Olsson.
 

När någon hör av sig till honom kollar företaget upp om personen har rätt erfarenhet och hur personen bor. Det krav som skollagen ställer är att man förutom sina egna barn ska ta hand om minst lika många andras barn.
– Det finns en trend i samhället att det är mer okej att vara hemma med sina barn. Vi stödjer föräldraskapet och kryd­dar det med gratis barnomsorg, säger Magnus Olsson. 

Av kommunen får företaget den genomsnittliga kostnaden som kommunen har för barn hos kommunala dagbarnvårdare minus den avgift som företaget har rätt att ta ut från föräldrarna på samma sätt som kommuner har.
– Vi är kostnadseffektiva. Vi lägger ut mer pengar per barn i verksamheten än vad kommunen gör till sina dagbarnvårdare genom att avstå från chefer och utvärderare. Vart tar pengarna vägen i den kommunala verksamheten? säger han.
 

Att ta in föräldraavgifterna innebär enligt Magnus Olsson en administrativ kostnad.
För varje barn hos de anställda dagbarnvårdarna får de företag som han och Maria Olsson driver en liten vinst.
– Det går bra för oss som företag, säger Magnus Olsson.
– Jag vill ogärna kommentera ett enskilt företag, men allmänt sett ringer det en varningsklocka om utförare håller kostnaderna nere genom att dra in på utvärderare, säger Ann Lundgren.
Hon får rapporter från bland annat det borgerligt styrda Stockholm om hur privata utförare av barnomsorg plockar ut vinster som hon menar är orimligt stora.

– Det sker naturligtvis på barnens bekostnad. Så vill vi inte ha det i Göteborg. Vi behöver en regering som ger kommunerna verktyg att sätta barnens intressen och behov främst, och inte underlättar för lycksökare som främst ser barnen som objekt i kassaboken, säger Ann Lundgren.
 

Till skillnad från en kommunal dagbarnvårdare kan den som väljer att bli anställd av ett privat företag som bedriver pedagogisk omsorg själv välja hur många barn den vill ta hand om. Antalet barn avgör sedan lönen.
– Om man jobbar med få barn under lång tid blir det en väldigt låg lön, säger Magnus Olsson.
För att komma upp i en lön runt 20 000 kronor i månaden före skatt, en vanlig lön för en kommunal dagbarnvårdare, krävs det i Uddevalla kommun att man tar hand om mellan fem och sex barn.
 

Några kollektivavtal för de anställda finns inte inom de företag som Magnus Olsson och Maria Olsson driver.
– Vi har anställda som har högre lön än kommunala dagbarnvårdare, men skulle vi ha kollektivavtal skulle vi vara tvungna att säga att det krävs minst sex inskrivna barn. Vi har skapat ett system där man kan ha färre barn, säger han. 
 

Hans tanke är att vara i gång med att anställa dagbarnvårdare i Göteborg i augusti. För det krävs det ett godkännande från varje stadsdelsnämnd. Just nu för han diskussioner med tjänstemän på Göteborgs stads stadskansli som samordnar ansökningarna.
– Det känns roligt med Göteborg. Jag blir väl mottagen, säger han.

Magnus Olsson uppger att han redan fått önskemål från 300 göteborgare som vill bli anställda.
– Göteborgs stad har inte en chans att säga nej till detta. I vilket fall kommer förvaltningsrätten att godkänna detta, såvida inte kommunen kan visa att vår verksamhet har en extrem inverkan på deras ekonomi, säger han.

”Risken är att det skapas kulturella enklaver”

 Uddevalla har frågan om pedagogisk omsorg vållat en politisk debatt.
– När den nya lagen utnyttjas som i Uddevalla skapar det oro och osäkerhet, säger Louise Persson (S), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Hennes råd till kommuner som står inför att godkänna huvudmän för pedagogisk omsorg är att sätta tydliga krav och regler för vad man anser vara en god pedagogisk barnomsorg.
– Diskutera förväntningarna innan en ny verksamhet startar, säger hon.

Det är framför allt Magnus Olssons anställda dagbarnvårdare i den invandrartäta stadsdelen Dalaberg och bland medlemmarna ett kristet samfund i Ljungskile som vållat debatt.
– Jag är rädd för en enorm segregation i tidiga åldrar. Det skapas nationella grupper och kulturella enklaver. Barn får inte lära om andra kulturer, säger Louise Persson.

En första oanmäld inspektion från kommunen bland några av dagbarnvårdarna visade på brister.
– Magnus Olsson har inte haft tillräckligt god kontroll över de anställdas verksamhet, säger Louise Persson.
– De anmärkningar som vi har fått har vi rättat till. Nu finns bara politiskt käbbel och rabalder kvar, säger Magnus Olsson.

Han ser segregationen som ett bostadsfenomen och att det även på den kommunala förskolan på Dalaberg nästan bara finns barn med invandrarbakgrund.
– För många dagbarnvårdare som vi anställer innebär det ett jättekliv i integrationen. Det handlar om människor som aldrig haft en anställning i Sverige som lämnar socialbidrag och bostadsbidrag och som nu träffar svenskar och planerar för sin framtid, säger han.

Något krav på att dagbarnvårdare ska ha modersmålsstöd finns inte vilket gör att kommunens förskolor måste tillhandahålla det.
– Vi behöver bevaka vad som händer med språkutvecklingen, säger Magnus Olsson.
Louise Persson är kritisk till att dagbarnvårdare och förskola lyder under olika lagar och förordningar.
– Skolverkets allmänna råd för familjedaghemmen har tagits bort. Det är oklart vilka krav som kommunen kan ställa på en pedagogisk huvudman. Det går inte att hämta råd från lagstiftningen, säger hon.

Förslaget till ny läroplan för förskolan ställer, enligt Louise Persson, större krav på förskolans pedagogiska verksamhet.
– De som väljer förskolan kommer tidigare in i kunskapsinhämtningen.

För kommunen har den snabba utbyggnaden av de privata dagbarnvårdsföretagen i Uddevalla skapat problem. Barn tas ur förskolan för att få omsorg hos släktingar, men flera barn har både omsorg på en förskola och hos en privat dagbarnvårdare.

Sammantaget ser hon hur den pedagogiska omsorgen blir resurskrävande för kommunen.
– Nu får vi bygga upp en kontrollenhet för att se till att de gör det som kommunen förväntar sig att de ska göra, säger Louise Persson.