GTs miljöbluff om Västlänken

Nyhet 140904
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
GTs miljöbluff om Västlänken
1,2 miljoner ton koldioxid – så mycket kommer Västlänken att spara under sin avskrivningsperiod. Detta enligt järnvägsexperten Patrik Sterky som gjort den samhällsekonomiska kalkylen över Västlänken. Uppgifterna i tidningen GT i förra veckan stämmer inte.
– Frida Boisen har inte gjort sin hemläxa, säger han.

Västlänken blir en sotsvart miljöbov” skrev kvällstidningen GTs chefredaktör Frida Boisen i en krönika förra veckan. I en nyhetsartikel i samma tidning påstås att ”mångmiljardprojektet leder till ökade utsläpp”.

Men detta är direkt felaktigt, enligt Patrik Sterky. I stället beräknas Västlänken spara in drygt sex gånger så mycket koldioxid fram till år 2090 som den orsakar under sin byggtid.
– Frida Boisen och hennes tidning har gjort mycket dålig research. De blandar äpplen och päron och struntar i att det finns fler päron än äpplen, säger han.
Han menar att GT har gjort det enkelt för sig.
–De har tagit siffror från Västlänkens miljökalkyl som prognosticerar hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut under bygget av tunneln.


Den siffran har kvällstidningen jämfört
med en del av den samhällsekonomiska kalkylen som visar hur mycket koldioxid som sparas på att människor reser med tåg i stället för med bil.
– Men de har hoppat över det som påverkar miljön allra mest, nämligen den ökade godstrafiken. När Västlänken och Olskroksombyggnaden är klar kommer det att få plats många fler godståg. Det innebär stora miljönyttor, säger Patrik Sterky. 

 
Och nyttorna är minst
sagt stora. Enligt Sterkys beräkningar kommer överflyttningen av gods från lastbil till tåg göra att Västlänken sparar nästan 1,3 miljoner ton koldioxid under sin avskrivningstid mellan 2030 och 2090.
Det är drygt fem gånger så mycket som tunnelbygget väntas släppa ut.
 

 
Frida Boisen vill inte prata med Ny Tid. I stället återkommer hon via mejl.
”Vår granskning av Trafikverkets egen utsläppskalkyl för Västlänken visar att projektets genomförande kommer att leda till koldioxidutsläpp på över 241 000 ton, alltså mer än vad som kan tas igen på minskade koldioxidutsläpp från bilism.” skriver hon.

 

Varför väljer GT att enbart räkna på hur mycket koldioxid Västlänken ska spara genom överflyttning bil-järnväg?
”För att koldioxidutsläppen är så betydande, alltså 241 000 ton. Sedan finns det förstås fler parametrar som både slår för och mot miljön – som renare bilar som ger ifrån sig mindre utsläpp över en 60-årsperiod, såväl som andra utsläpp.”

Frida Boisen väljer att inte svara på varför GT valt att bortse från de klimatnyttor som den ökade järnvägstrafiken ger. Inte heller ger hon något svar på om det är journalistiskt riktigt att beskriva Västlänken som en ”sotsvart miljöbov”. 

Trafikverket har själva inte gjort någon bedömning av hur mycket koldioxidutsläpp som skulle sparas genom att Västlänken och ombyggnad av Olskroken genomförs. Beräkningarna i den samhällsekonomiska kalkylen är i kronor och ören.
– Jag tycker att Patrik Sterkys siffror låter rimliga, han har ju gjort en del av den samhällsekonomiska kalkylen och har mycket god kompetens, säger Alexander Hellervik, utredare på Trafikverket. 

Eric Öbo
eric.obo@sap.se

 

 

”Förvånad att GT fortsätter”


Journalistikprofessorn Bengt Johansson är förvånad över hur frågan om Västlänken har fått segla upp i den lokala valrörelsen.  
– Man bör fundera över varför medierna har köpt nej-sidans försök att få folkomröstningen att handla om Västlänken. Det här är Vägvalets drömscenario, säger han.

Bengt Johansson forskar om politisk kommunikation och har bland annat intresserat sig för mediers bevakning av lokala frågor.
– Jag är förvånad över hur hela frågan om Västlänken kunde kantra. Det är strategiskt lyckat av Vägvalet och av hela nej-sidan. De använder kritiken av Västlänken för att fälla trängselskatten, säger han. 

Journalistprofessorn förvånas också av att kvällstidningen GT fortsätter att driva opinion mot Västlänken efter att de lyckats driva igenom en folkomröstning om trängselskatten.
– Jag trodde att de skulle släppa frågan, men de fortsätter på det kritiska spåret. Det gör att man kan fundera på motiven bakom deras kampanj för folkomröstning. Det är också intressant att Göteborgs-Posten har släppt fram så många kritiska röster mot Västlänken på debattplats, säger han. 

Varför tror du att GT agerar så här?
– Jag tror att det har med ekonomi att göra. Deras kampanj var extremt lyckad ut ett marknadsperspektiv, säger han och fortsätter:
– De har profilerat sig som anti-makt, anti-etablissemang. Frågan är väl om det finns ytterligare motiv till att de väljer att inte lyfta fram alla fakta om Västlänken.

 

Eric Öbo

 

FAKTA

Så här räknade Patrik Sterky:
Den specifika mängden gods som flyttar från väg till järnväg beräknades till 915 950 ton årligen och detta transporteras 500 kilometer.
Det är således 458 miljoner tonkilometer gods som årligen flyttar från väg till järnväg.
Detta beräknat under 60 år, vilket alltid är den normala tiden för samhällsekonomiska kalkyler i Trafikverkets stora projekt. Anläggningens livslängd beräknas dock bli betydligt längre.

Utsläppskostnaden per tonkilometer väg för CO2 var 0,07 kronor per tonkilometer och järnväg 0,0025. En överflyttning väg-järnväg medför en besparing på 0,0675 kronor/tonkilometer.
Detta gav en årlig nytta (år 2030, alltså beräkningsåret i alla kalkyler) på 30,9 miljoner kronor/år enbart för CO2.
Med ett pris på CO2 på 1,45 kr/kg ger det 21 300 tons minskning/år, det vill säga 1,28 miljoner ton minskat koldioxidutsläpp under den 60-åriga kalkylperioden.

Enligt GT var persontrafikens samlade CO2-minskning 0,24 miljoner ton och utsläppen under byggtiden 0,241 miljoner ton (persontrafikens CO2-minskning skiljer då 4 promille mot byggutsläppen).
Medräknat alla utsläppsnyttor Västlänken medför blir den totala besparingen 1,52 miljoner ton CO2, att jämföra med 0,241 för byggandet.
Västlänken sparar således 6,3 gånger mer CO2 under kalkylperioden än de angivna utsläppen för att bygga projektet.

 



KommunalSenasteNummer